Ont om tid va det gott om...

Min kalender är extremt tom. Men jag har inte lite att göra för det, oh no. Det är bara att jag inte riktigt hinner skriva upp allt som jag måste komma ihåg. Det brukar bli att jag skriver in det i kalendern efter att det har hänt. Man kan faktiskt göra så, även om det inte är helt rätt och inte riktigt det man har en kalender till. Efteråt-anteckningar hör ju mer dagbok till.

Helvete!! Jag glömde leta rätt på min deklaration igår. Igen! Jädras!!!

Hur som helst, jobbet går bra som fasen. Mycket att göra och mina dagar försvinner snabbare än jag hinner blinka. Jag & C har slarvat med träningen så mycket att det börjar likna mina skolksessioner i gymnasiet. Ni kanske vet hur det funkar? Inte det? Ok, man går inte dit på så länge att det blir pinsamt, så man går inte dit för att det är pinsamt och då blir det mer pinsamt att gå dit. Så man går inte, samtidigt som man har dödlig ångest... Ungefär så.
Nu är det inte riktigt det läget med gymmet för det är ju ingen som antecknar närvaro, men det känns ändå lite off just nu. Jag skyller på flytt, förkylning och en allmän humörsvacka. Helt lagliga ursäkter I might add!

Har i allafall, från och med idag, börjat gå till jobbet från Tekniska istället för att åka hela vägen in till stan, byta tunnelbana och åka till närmsta stationen vid jobbet. Det tar inte mer än 8 minuter att gå och då känner jag mig ännu mer värd frukost #2 på Sosta. Den är guld värd! Äntligen är det såpass varmt ute på morgonen att det räcker med en väst (och handskar).
Så nu är det snabba sneakers som gäller och en trevlig promenad med Bandit i lurarna. Vem vet, jag kanske blir gladare och trevligare på morgonen av det här?

På fredag är det C's födelsedag och jag har planerat så mycket skoj!! Men eftersom han ibland läser här så kan jag tyvärr inte berätta nåt än. Jag får ta det efter helgen...
På lördag är det kombinerad inflyttning & födelsedagsfest i Bullerbyn och på måndag är det söndag och bäddat för ännu en förrvirrad vecka för mig. Jädras va snabbt tiden går. Blir alldeles andfådd när jag tänker på det...

Shit pommes!!!

Den här veckan har bara fösvunnit i ett *swoosh*
Bara så där är den borta! Jag började ju ifs veckan helt sneställd eftersom jag hade Mördar-måndag i tisdags och idag är det inte fredag i min hjärna, det är torsdag. Allt är helt snett.

Men jag har i allafall köpt möbler till hallen idag, tvättkorgar i tisdags, fixat naglarna igår (igen), jobbat en massa, ska köpa sovrumsgardin nu efter jobbet och sen ska jag åka hem och hångla upp C. En ganska bra start på helgen vill jag lova.

Grannar

Igår valde Andreas att leka Muckmeister á la Superirriterande. Inte bra dag att välja eftersom jag är mer aggro än vanligt (mens).
Hur som helst så var ämnet grannar. Jag sa att när jag får möjlighet att välja (dvs när jag blir rik & vuxen) så vill jag & C bo på en gård med jaktmarker. Utan grannar. För jag tycker inte om att ha grannar. Så är det.

För varför - om man kan välja - ska man behöva bo med en pundare under sig? (Lund)
Varför - om man kan välja - ska man behöva bo med en pundare bredvid tvättstugan? (Mälarhöjden)
Varför - om man kan välja - ska man behöva ha ett supernyfiket par ovanför sig? (Bullerbyn)
Varför ska man behöva bo med en übersexig storrökande snubbe mittemot som visar hela magen? (Bullerbyn)
Varför ska jag behöva se folk som sätter på varann på vardagsrumsbordet? Som dom dessutom har dragit fram till fönstret för att synas extra mycket? (Lund)
Det finns ingen anledning alls.

De som bor ovanför oss nu, en smal lite lagom hippt ruffig snubbe å hans puckade blondin-brud, gör väl inte så mycket väsen av sig. Men dom är ju så nyfikna att det är helt stört! Hon stirrar in genom våra fönster så mycket att hon gick rakt in i trappräcket häromdagen. J, du vet vardagsrumsfönstret som dom går förbi? Där stirrar hon in. Jämt. Han står och smygkikar bakom gardinen när vi kommer med bilen. Nej, jag skojar inte. Bakom gardinen.
Dessutom går killen med hälarna stenhårt i golvet så det dunkar ner till oss. Nu är inte det här jätteirriterande, jag fattar väl att det låter lite om de går där uppe. Men när jag får möjlighet att välja så kommer jag helt enkelt välja inga grannar. Enkelt. Jag siktar på att köpa lägenheten ovanför oss först sen får det bli en gård. Om sisådär 7-10 år kanske....

Tss. Anpassa mig my ass!



Oh yeah! Så här ska jag bo nån dag. Med Bullisar springandes i trädgården =)

Påsken som var...

Då har vi haft vår första middag hemma i Bullerby-huset. Mamma, Papps och Lillebror kom och åt underbar C-lagad middag. Jag gjorde Hasselbackspututisarna, C gjorde allt annat. Underbart kött, whiskeysås, sallad och Gino* till efterrätt. Såå himla gott. Åsså fick jag ett påskägg i år också. *tjohooo* Jag är fortfarande inte vuxen =)

I övrigt har jag hunnit med att jobba, jobba, jobba, åka till IKEA med mams (för att handla till Butiken) och dessutom så köpte C nya krukor på Plantagen idag och har planterat om alla våra stackars döende växter. Jag är sjukt imponerad...

Vi har hunnit fixa nästan helt klart i vår lilla lägenhet nu. C gjorde jättemassor i onsdags när jag var och lyssnade på Petter. Jag gjorde lite till i fredags när C var ute och fiskade. Känns så skönt att komma hem till oss. Ska bara ringa och skälla på Skanska för garderoben.

Nu måste jag jaga på pappa så vi kommer hem nån gång. Mamma håller på med sin tävlingsmiddag och det är inte läge att vi kommer sent....

Gino är när man skivar frukt tunt t.ex kiwi, banan, jordgubb & päron, river vit choklad på å sen gratinerar så chokladen smälter.
Mkt enkelt - mkt gott!

Petter på Nalen

SÅ bra! Så. Jäkla. Bra!!
Han hade alla med sig, Eye n Eye, Rusiak, Peewee, AFC, Sleepy... åååå så bra!
Om man bortser från att vi väntade i över en timme på att dom skulle dra igång. Det var inte så bra. Men resten - grymt!

Det var kul att se blandningen av folk som tagit sig dit. Vi (jag & kusinen) spanade människor för glatta livet. Vi hade allt! "Överstylad brud med jättetuttar och uppknäppt ner till naveln" & "Full som fan för jag har påsklov 18-åring som är här med lika full som fan pappa", "Vi är stencoola Hippetihopp-brudar kolla mina hängiga pants" och framför allt "Checka in mig jag står längst fram å skriker hysteriskt som en äkta groupie"
Oväntat mycket människor som såg ut som föräldrar, eller kanske ännu äldre vuxna. Oväntat lite hippetihopp-peeps. Till utseendet alltså. Men men... där ser man. Petter funkar i alla lägen.

Det var inte lika grymt när jag skulle ta mig hemåt och jag inser att det inte går någon nattbuss hem till Bullerbyn. Eller jo det gör det. På natten. Men SL verkar tycka att det är natt först klockan 00:45. Mellan 23:40 och 00:45 behöver man inte åka hem. OM man vill göra det iaf, då får man åka taxi sista biten. Jahapp. Snopet. 134:- kan jag väl i försig leva med, det kunde ju varit det dubbla som Andreas påpekade. Men jag vet inte om jag gillar att inte ha något annat val. Jag vill nog baske mig kunna åka kommunanalt hela vägen hem. Eller så är det dax att fejjsa musiken och skaffa en bil. Åh dessa vuxenval!!

Grym snubbe!

Naglar & Beroende

Jag har en confession. Jag har ett beroende som är riktigt jobbigt, värre än niko-sug och som jag fan inte blir av med! Jag är sockerberoende.
Ha ha, låter skitlöjligt eller hur? Ser skitlöjligt ut när jag skriver det, men det är seriöst jobbigt.

Jag äter, om jag inte tänker mig för, godis varje dag. Flera gånger per dag. Visst, kanske inte lika farligt som heroin, alkohol eller ciggaretter. Men fan så jobbigt. Jag blir stissig* utan socker och speedad som en 4-åring med socker. För att inte tala om hur dåligt det är för min ekonomi, mina tänder, min hy och mitt blodsocker.

Jag höll upp i 6 månader förra året. Ni som läste min gamla blogg vet hur jobbigt det var för mig i början. Hur mycket mina tankat kretsade kring godis och hur extremt grinig jag blev första mensen utan godis. Men det verkar ju vara det enda sättet för mig. Inget godis alls.
Inte: Jag kan äta lite lördagsgodis.
Eller: Mmmm bara 1, det är ju jul.
För att inte tala om: Åh yay! Påskgodis!!

Jag slutar NU!! (igen)
*kastar dom sista 2 bitarna från enhetens påskägg i papperskorgen*

Över till nåt annat:
Jag har inte tidernas bästa självförtroende men jag är helt nöjd med vad jag har och vem jag är. Igår skulle jag göra naglar och jag hade tänkt förlänga dom, bara li-i-ite. Så där att dom kändes fina och lika långa. Men tjejen som gjorde mina naglar sa (flera gånger)
Guuud, asså vilka fina naglar du har. Har du ingen förstärkning alls? Är dom så där hårda och fina av sig själv?? Asså shiiiiit, dom är ju skitfina!

Å vet ni, jag ler varenda gång jag tittar på mina fina-bara-förstärka-naglar. Jag har fi-i-i-na naturliga naglar. C skrattade lite åt mig varenda gång jag tittade på mina naglar igår. Och det hade säkert ni oxå gjort, för ingen kan tindra likt ett barn på julafton som jag kan över dom minsta sakerna..

Måste kompensera för min ilska I guess......

Inte mina, men could be... Fast jag har inga blommor :)

* Stissig [St´issig] - Stressad, hoppig, irriterad och allmänt i olag

Vår lägenhet

Nu är vi inflyttade och klara. Vi är helt klart proffs på det här för vi har faktiskt packat upp alla lådor utom de som innehåller lakan & handdukar, för det finns ingen plats för sånt åsså är det 2 lådor med stuff som vi packade ner från bokhyllan men det är mest sånt här som vi lagt där "så länge" dvs, det är mest papper som man kan kasta om man bara ids gå igenom allt.

Det här med förvaring är ju alltid lite meckigt och så även i vår nya fina lägenhet. Det finns tydligen inte tillräckligt mycket garderober i vääärlden för att rymma allt det vi har. Vilket är mycket märkligt för J & S som bodde där innan oss har fan mer kläder än oss. Eller hur J?!?

Dessutom måste jag ringa Skanska å påpeka att den här superfina garderoben ska ha 3 spår som dörrarna ska gå i, inte 2. För det kan ju inte vara meningen att man inte ska kunna dra ut lådorna. För varför är dom isf utdragningsbara?!?!?!? Mmmm nån har inte tänkt rätt här...

Hur som helt, vi har iaf nästan packat upp allt. Och vi älskar vår lägenhet. Jag smutsar ner extra mycket bestick bara för att kunna dra igång diskmaskinen. Jag gör en liten steppdans innan jag öppnar luckan åsså låter jag: Tiddelidittidiiiii!!! bara för att jag blir så glad att jag har den....

Hittills verkar grannarna vara helt ok. Utom dom som bor mittemot som är ute på balkongen och röker heeeela tiden. Snubben är ovårdad å har gärna magen hängandes över jeansen med t-shirten halvvägs upp mot bröstet & tjejen vaggar barnvagnen samtidigt som hon röker. Charmigt. Min mamma konstaterade att vi kanske borde skaffa såna där nördiga köksgardiner som hänger mitt på fönstret, Så kan ni ju glo utan att dom ser det. Det är ju som att ha en cirkus tvärsöver...
Jag ser fram emot vårt boende i lilla bullerbyn*. Det bäddar för många bloggar helt klart *s*





* Vår lägenhet ligger i bottenvåningen på ett litet gult hus. Ovanför ligger en exakt likadan 2:a. That's it! Hela området är bara en massa små bullerby-hus. Hur gulligt som helst =) Nej, det är inte vårt kök. Men nästan....

Det är så lite som krävs...

...för att jag ska få en bra start på min dag.
Jag är extremt stresskänslig på morgonen och jag hatar verkligen att komma försent. Jag dör om C står påklädd i hallen innan mig! Men lika lätt som jag kan bli asförbannad på morgonen och mest låta *Ffft ffft* (tänk er arg katt) så kan jag oxå stråla som en sol! Det är så lite som krävs...

Idag kom vi iväg utan stress, tajmade rätt tunnelbana, slapp störiga ungdomar eller andra mongon och dessutom satt jag och lyssnade/tittade på en liten kille som lekte med sin mamma på sista sträckan innan jobbet. Han & mamman lekte reaktionsleken, ni vet när man ska hålla sin hand ovanför den andres och sen hinna rycka undan när den som håller under försöker slå. Han fnittrade så himla gulligt och var så glad att jag inte kunde låta bli att bli glad oxå.
Sen fick jag komma in och köpa en Latte innan espressofavoriten egentligen hade öppnat.

Och om *räknar snabbt* c:a 2 timmar har jag & C skrivit på dom sista papprena och äger (tillsammans med banken) vår egna lägenhet!

Jag kan inte göra annat än stråla. Hos mig skiner solen helt klart =D

Nya jobbet - The Story

Jodå, jag överlevde dag 2 oxå. Men jag tycker fortfarande att det är lite läskigt att röra mig i korridorerna själv för folk vill lixom hälsa så himla mycket och hälsa mig välkommen och jag har hälsat på ungefär *tänker efter* 45 personer på 2 dagar och kan namnen på *räknar på fingrarna* kanske 10 personer? Jag återkommer med mer detaljer när jag vet vad jag håller på med. Tills dess kan ni känna tröst i att jag trivs och alla är snälla. Nästan. Det finns psycho-tendenser här i korridorerna, men jag passar mig....

Hittills gör jag inte så mycket. Försöker få grepp tror jag att det kallas det jag sysslar med just för tillfället. Jag är iallafall Assistent (om ni vill veta min coola titel) och jag assisterar L. Vi ska styra upp ett symposium i juni. Jajjemensan! Viktiga grejjer som fasen! Hur jag ska kunan gå tillbaks å sitta i en reception efter det här vette fasen... Måste nog styra upp mitt liv lite. Jag kan ju inte gå tillbaks i min utevckling, eller hur? Utveckling indikerar ju framåt, vidare, bättre, högre!! Ja, som sagt....fundera jag måste. (för att gå lite Yoda on you)

Det här med att arbeta inne i Sthlm kommer vara förödande för min (budgetstyrda) ekonomi. Jag har hittat en alldeles utmärkt espressobar ett kvarter härifrån som gör galet goda Latte. Dessutom har dom frukostsmörgåsar i perfekt size. Mmmm jag anar en ny morgonrutin.

Har precis kommit från banken nu. Nu är jag & C innehavare av ett lån. Oj oj vuxenpoäng så tidigt på morgonen utan ordentligt med koffein i kroppen var inte lätt. Micke Bankman frågar: Ja men det här med räntan då? Hur vill ni ha det? Fast? Rörlig? På hur många år ska jag lägga det?
Eh. Va? Ehh... Vad rekommenderar du?
Ja alltså, jag kan inte riktigt säga att det ena är bättre än det andra. Du har ju den rörliga räntan på 2,95% just nu å den bundna på 3,85% så det skiljer ju inte alls mycket. Lägger ni dessutom det på, tja säg 3 år, så blir det ju ingen större skillnad. Ni kan ju alltid binda räntan om det skulle vara så att ränteläget stiger.
Eh. Ok? Så då ska vi alltså.....eh...ja...hmmmm?

Jag har ärligt talat ingen aning om vad vi valde. Bra va? Jag är nog inte tillräckligt vuxen för det här med räntor å sånt. Kanske borde läsa på lite om det nu när det berör mig.
Kanske borde se till att jag fattar det här med pensionssparande i fonder oxå? För jag spar i fonder, så mkt vet jag. Men vilken fond, vilken risknivå, hur mycket kapital jag har i min fond eller om det kanske är fond-er, det har jag inte heller nån aning om. Stenkollsprincipen gäller inte min ekonomi, ifall ni undrar. Den är undantagen stenkollsreglerna eftersom det blir för jobbigt att veta hur jäkla illa det ligger till...

Nämen....undrar om det inte är dax för mer kaffe?

Syndig?

Greed:	High
Gluttony:	High
Wrath:	Very High
Sloth:	Medium
Envy:	Medium
Lust:	High
Pride:	High

Take the Seven Deadly Sins Quiz

Äh vaddå? Jag är väl inte arg....
Dessutom ogillar jag frågor som avser trohet eftersom jag faktiskt är i ett förhållande nu. Som jag är trogen i. Kunde det inte ha gällt gamla förhållanden istället??

Första skoldagen...

Precis så kändes det idag. Som när man var en ettagluttare och kom till skolan med mamma. Fast utan mamma. Jag visste vart det ligger och vem jag ska jobba med. Och var Emma sitter. That was about it!

Jag gick alltså från att i fredags vara den som har stenkoll på läget, som hälsar nya välkomna och fixar passerkort, telefon, loginuppgifter och ger stora rundturen till att ha nollkoll, behöva be om passerkort, dator, loginuppgifter och få stora rundturen.

Jag gillar inte riktigt att ha nollkoll. Jag är mer en stenkolls-typ. Anyday. Jag har alltid koll på hur landet ligger, minsta lilla känsla av trasig kompass så tar jag reda på hur det är. Jag har redan fixat mer inför bröllopet som vi ska på i maj än vad brudgummen har. Get the picture?

Men ok, L är soft som fan och hon fick min första dag att försvinna fort utan att jag fick alltför mycket panik. Det är skitmycket jobb jag har framför mig men det kommer bli kul. Riktigt, riktigt kul. Mitt kaffeintag kommer förmodligen nå oanade höjder för min enhet verkar oxå himla bra på att fika bort tiden. Idag firade vi Anette som fyller 40 i ungefär en kvart för mycket. Alltså, jag satt där i en kvart och kände det som att jag egentligen borde göra nåt annat...viktigare....eller så. Hursomhelst, om en månad får vi ett större kontor och då får jag dessutom eget skrivbord och egen telefon. *stuffar lite å ler jättestort*

Fick 2 mail från förra kontoret att dom saknar mig och Dixie ringde bara 4 ggr. *s*
Dixie, darling, förlåt mig nu, men jag trodde att du skulle ringt mkt mer. Jag är riktigt glad att det är du som sitter där som faktiskt vet hur saker å ting funkar. Du kan använda mig som referens när du vill!!

*phew*
Det var det. Nu ska jag duscha och gå å lägga mig... Kommer inte ha sovproblem ikväll :)

Såna här kom till Emma idag, men det blev inte riktigt en sån sulplise jag hade tänkt....
för dom ringde ju och frågade hur länge hon skulle vara på kontoret.... jäkla amatörer =/

Shit...

...exakt

.

.

.

.

.

.

NU

.

.

.

.

...blev jag nervös inför min första dag på nya jobbet =/

Nu kommer jag bergis inte kunna somna heller....

Nedrans.

Seriöst irriterande....

Jag är inte den enda som har upptäckt en baksida med bloggandet. Andreas har kommenterat om det här fenomenet förut. Dvs när man kommer på en asbra grej man ska blogga om när man är på tunnelbanan/bussen/jobbet/stan eller var som helst där man inte är exakt på samma plats som en dator, man tänker: Det här måste bloggas!! å sen när man kommer hem och sätter sig ner så är det bara........blankt.

Det är så irriterande! För det där braiga som man kom på vill man ju inte tappa. Man vill ju få en reaktion, dela med sig, bjuda på ett skratt. Men bara blankt. Hur jävla kul är det?!?

Nu har jag iaf köpt en bloggbok. I KNOW!! Skitnördigt! (och rätt "fel" med tanke på att det är en blogg vi pratar om. Själva tanken är ju att den är så fri från papper & penna en dagbok kan vara) Men nu har jag iaf erkänt det. Den är rosa, med nallar på som håller upp hjärtan som det står "I love you" på och så har den en rosa snodd. Som är glittrig. Den kostade bara 10:- och den är söt. Så det så.

Aaaaanyway!
Saker som jag skrivit upp hittills är:
* Hur sjukt irriterande den där jävla skåningen är som är stormästare i Jeopardy just nu!! Gaah jag vill bara slå in tv-skärmen när han gör sin dryga "upp med hakan lite å så lite ut med tungan å se förvånad ut" varenda jävla ggn han svarar på en fråga som han är lite osäker på. DÖ!!! Hade du inte sett så dryg ut å låtit som du gör hade jag ärligt varit glad för din skull när du vinner hela tiden. Men nu hoppas jag seriöst att du snubblar på vägen ut ur studion och bryter benet.

* Tonåringar på tunnelbanan. Jag erkänner, jag kanske har blivit vuxen för jag fixar verkligen inte skrikiga, vrålapor till tonåringar som tar över en hel tunnelbanevagn med sitt jävla beteende. Sitt ner, en vrålapa per säte, ge fan i att spela musik med mobiltelefonen och starta ett ungdomsdisco. Jag är trött på väg hem och har faktiskt nolltolerans. Å det kommer ni oxå ha om 10 år!!!

* Pensionärspoäng. Ni vet hur man snackar om vuxenpoäng på saker? (huslån, sambo, villa...) Ok, men då hävdar jag att om man tar sig för hjärtat när man blir skrämd, då har man scorat sitt första panshispoint. Vilket jag gjorde igår på Östermalmstorg när jag svänger hastigt runt ett hörn och två 14-isar kommer från andra hållet och skriker till psis när vi passerar varann. Jag. Tog. Mig. För. Hjärtat!! Och hoppade till. Och sa "for fucks sake". Jag hoppas att det neutraliserar panchisponiten något....

* Green Apple från DKNY. Jo jag ville ha den när den kom. Den doftar friskt, fräscht och lite syrligt tillskillnad från alltför många sötsliskiga parfymer som kommit på senaste tiden. Men nu skulle jag hellre tvätta toaletten med den än ha den på min kropp för att det är verkar som att alla som har den missat grejjen med parfym. Man har det för sig själv och den som kommer dig riktigt nära. INTE för hela tunnelbanan/affären/bussen/rulltrappan/kontoret!!!! Kan man seriöst inte göra flaskorna med putteputtehål så det enda man får ut är en liiiiiten droppe i taget? Då skulle ingen orka hålla på så länge som det skulle krävas för att lukta som en hel jäkla äppelodling!!!


Så. Nu är jag lugn igen =)

Sista dagen...

...och jag tror jag har koll på allt.
Ska bara komma ihåg att låsa in min dator, fixa out of office meddelande på mailen, packa ihop alla mina saker så jag kan hämta dom imorrn, skicka viktigt porgram till Emma så hon kan maila det till mig när jag får min nya adress, krama massa människor hejdå, fika, skriva hejdå mail...näe fressten, fika lite mer, lämna över snyggt till Dixie och sen..... gå hem!

På måndag börjar jag mitt nya jobb =D

Checklista

Inför flytten nästa helg ser checklistan ut så här:

* Säga upp bredbandet *check*
* Flytta telefonabbonemanget *check*
* Adressändra oss *check*
* Säga upp lägenheten *check*
* Adressändra DN *sitter i tfnkö*
* Boka lastbil *check*
* Packa *glömt*

Oh damned!!!
Jag visste att det var nåt jag hade glömt =/
Men va fan, nu är det *räknar på fingrarna* 3:e ggn jag flyttar sen i augusti så nu borde jag vara proffs right? Hälften av alla mina lådor från senaste flytten är ju inte ens uppackade så det här blir ju en promenad i parken, en bit kaka, plättlätt!!!

Mitt i allt detta (eller egentligen strax innan) börjar jag på ett nytt jobb och ska hinna tömma det här kontoret på mina grejer. Det är ju oxå som en flytt. Kan man säga.

Åhhhhh *migrän*

* Adressändra DN *check*

SSU-Anna igen!

Hahahaha!!

SSU-Anna, you are going down!!! Läs mer här

Sa ju det...... =)

Jävla bojsänken!!!

Jhee-hee-zuz!! Vilka bojsänken jag jobbar med!!

Vi har vissa enkla regler när det gäller resebokningar på det här kontoret:

1. Alla resor bokas av receptionen.
2. Alla resor skall godkännas av Norge.
3. Alla resor skall anmälas minst 7 dagar i förväg.

Inte så jävla svårt. T.om. ett barn fattar dom här reglerna. Men på det här kontoret så gör man lite som man vill och sen kommer följande ursäkter:

* Ja men du har ju hänvisat dig som "Gått för dagen" tills på torsdag.
Förklaring: Jag sitter 2½ dag som assistent med egen anknytning, 2½ dag i receptionen. Har skrivit i hänvisningen på ass-nr att jag sitter i receptionen!!!

* Ja men jag måste ju ibland boka resor på helgerna och då svarar ju ingen i receptionen *s*. (Ja personen försökte sig på humor. Det funkade inte.)

* Oj. Det måste ha blivit ett missförstånd. Men det blir ju lätt så med när det är för många kockar... (Samma person som fortfarande inte bemästrar humor)

Allvarligt talat?! Vi pratar om vuxna människor!
Som inte kan lyfta luren och slå två olika anknytningar i rad för att hitta mig.
Eller som seriöst kommer med så lama ursäkter att jag inte ens kan kontra med dryg, spydig kommentar. För det är så urbota dumt att jag inte ens ids vara dryg och spydig!
Det här är vuxna männsikor som inte kan läsa skyltar typ "tryck på knappen för att öppna dörren" utan får panik och sliter ner nödhandtaget som är spärrat med en röd plastfjong så att larmet går.
Som äter upp andras matlådor och sen ser ut som dumma, korkade våp när dom säger "jag trodde det var över efter ett kundmöte".
Som jag slipper från och med fredag.

Jag hoppas att jag aldrig mer kommer tillbaks.
Jag hoppas att alla era resor går åt helvete från och med nu!
Jag hoppas att ni aldrig mer får ett konferensrum bokat på rätt dag.
Jag hoppas era telefonkonferenser blir kopplade åt helvete!
Jag hoppas era kunder lackar ur på att ni aldrig hänvisar er eller lämnar korrekt information till receptionen och går över till era konkurrenter!!

A curse on all your houses!!!!

Köpa lycka?

Jag har hört att det finns dom som säger att man inte kan köpa lycka... Ett hemskt, hemskt rykte går på stan...

BULLSHIT säger jag!! Jag är ett levande bevis för att man kan handla sig lycklig. Det behöver dessutom inte kosta enarmåettben. Alltid. Ibland gör det ifs det, men då finns det alltig giltiga skäl till det. Som t.ex de här skorna:

Dom kostade mig 1900:-. Men TITTA på dom! Smycken I tell you, smycken!!! Underbart vackra! Dessutom är klänningen som jag ska ha till skorna en present från min mamma = gratis. Alltså jämnar det ut sig. Har kollat på organza idag som ska bli sjal till klänningen och den kostar bara 59:-/meter. Bibibibilligt!!! Dessutom kommer jag ha ett snyggt halsband som jag oxå fått typ gratis.

Om man ser på det på mitt sätt så kan man:
a) shoppa sig lycklig! (Jag blir glad varje ggn jag tar upp skorna å tittar på dom.)
b) alltid rättfärdiga dyra köp. (Vad kan vara mer rätt än ett bröllop?? Det handlar om att vara fin för att hedra brudparet!)
c) jämna ut dom dyra köpen med bibibibilliga köp, det är ändå snittpriset som räknas.

Jag fixar bild på klänningen när jag kommer hem...

Ett år...

Ett år kan kännas oändligt långt. Om man t.ex. är tillsammans med någon som får en att känna sig dum, osäker och otrygg. Passionen som blossade upp som en majbrasa dog lika fort och lämnade bara en smak av spya efter sig. Jag trodde jag var bränd för ett bra tag framöver.

Ett år kan kännas som en weekend om man träffar någon som man älskar. Som älskar en tillbaks. Som ger en trygghet, ömhet, uppskattning, utmaning och humor. Som ger mig en känsla av att vara behövd. Inte för att ta ut soporna, utan för att jag får honom att må bra.

För ett år sedan hade jag en dejt med en kille som jag hade hittat. Eller om han hittade mig, vi är inte riktigt säkra på vem som var Indiana Jones i den här skattjakten. Hur som helst, jag hade en dejt. Vi skulle träffas klockan halv 6 på morgonen när han slutade jobba. Jag åkte in till stan med nattbussen som går klockan 3 och sen väntade jag på Sleven* med min automatlatte tills jag tyckte att securitasvakterna som oxå fikade där tittade på mig för mkt.

Jag gick ner mot hans jobb och ställde mig en bit bort och väntade. Fram kommer en full göteborgare som är på "arbetsresa" och har ett rum på Lydmar som jag jättegärna får komma och spana in.
För, allvarligt, du måste se det! Det är så jävla läckra hotellrum!
Mmm säkert, men jag väntar på nån serru så jag tror inte det...
Ja det är klart att en snygging som du har pojkvän, det är ju förjävligt...

Jag garvar lite å tänker "visst serru, pojkvän. Absolut. Du skulle bara veta att jag är på en nästan-blind-dejt."
Han går hur som helst inte, tänker väl att det är öppen jakt så länge jag står där själv.
Men då kommer C ut. Jag går emot honom och får en kram som omsluter mig helt och en puss i pannan medans han viskar med lite skratt i rösten:
Någon som stöter på dig? Du är ju min....

Vi satte oss i en taxi och åkte hem till honom. Medans han duschade lekte jag med kattungarna och sen kom han ut till mig. Naken. Han sa:
Det här är vad du får om du vill ha mig.

Jag ville ha honom då. Jag vill ha honom nu.
När han ringer får jag fortfarande pirr i magen. Jag ryser av välbehag när han tar på mig. När han kommer och kramar mig när jag står och diskar. Jag är vansinnigt förälskad fortfarande efter ett år. Snart flyttar vi till vår gemensamma lägenhet. Jag frågade om han vill ha mig ett år till och han sa ja...
Jag hoppas jag får samma svar om 10 år också.

C jag älskar dig oändligt

Nytt Jobb 2006 Part III

Det måste varit meningen att jag inte skulle få jobbet på systembolaget. Det fanns en tanke bakom det avslaget.
För nu har Emma, världens bästa polare, styrt upp en supertjänst åt mig på sitt jobb!!! Tjohoooooooooooooooooooooooo!!! Jag ska byta jobb, jag ska byta jobb *sjunger högt*

Nu måste jag bara få tjänstledigt från Bemanningsfirman Slavmarknad AB å sen är det highway in till kontoret i stan :D
Får jag inte tjänstledigt så säger jag upp mig. Så det så. Man måste riskera lite för att vinna nåt eller hur?

Jag ser fram emot att tillbringa våren inne i stan, med stående lunchdejter (antingen Emma eller C) och lunchshopping och ett nytt superspännande arbete som kommer avslutas med tidernas brakfest. Mer säger jag inte ;)

Tack Emma, du är världens bästbästaste!!! *love*

Så här glad är jag nu