humor [hu´mor] subst. ~n ORDLED: hum-orn
• förmåga att skämta och uppskatta skämt av inte alltför enkel natur: humorlös; folkhumor; galghumor; hans konversation kryddades av en fin ~; en kåsör med en något halsbrytande ~; han har ingen ~ så han gillade inte när de tog upp "ett enfaldigt leve" för honom
Idiom: sjuk ~ skämtande med tragiska företeelser t.ex. människors lyten el. olyckor; svart ~ skämtande med tragiska eller mörka företeelser inte nödvändigtvis hjärtlöst
galghumor [gal`j-]
subst. ~n ORDLED: galg--hum-orn
• bisarr och ironisk humor ofta som reaktion på misslyckande, fara e.d.HIST.: sedan 1884; trol. efter ty. Galgenhumor med samma bet.ironi´ subst. ~n äv. ~en, ~er ORDLED: ir-on-in
• skenbart uttryck för uppskattning som i verkligheten innebär kritik eller hån {satir}: självironi; han skildrar den "idylliska" småstaden med bitande ~; hennes cynismer och ~er
Det här är i linje med anon-inlägget. Vad har hänt i bloggvärlden? Har alla blivit moraltanter och surfisar? Varför är det helt plötsligt inte ok att driva med saker, bilder och företelser. Får man inte längre skratta lite skadeglatt? Menar ni på fullaste allvar att ni inte sitter och småflinar åt kändisars pinsamheter, eller när det går åt skogen för en illa gillad kollega?
Troligt!!
Det är lika enkeltatt sluta läsa en blogg som man stör sig på som att stänga av tv:n. Inte ett dugg svårt att bara låta bli. Om det som står i bloggen är så upprörande menar jag.
Visst, jag och andra som bloggar inbjuder till åsikter, både medhåll och mothugg. Men vad är det för fel på människor som genom anonyma inlägg hätskt talar om att man är "absurd" eller "elak" och som återkommer gång på gång bara för att tala om vilken hemsk människa man är som skriver som man gör?? Var gör det mest ont då? Och vad förväntas man göra? Be om ursäkt för att just den här anonyma personens åsikter inte överensstämmer med mina?
Om det jag skriver är så hemskt, varför läsa då? Ta bort länken, bokmärket, whatever!! Lika enkelt som att stänga av tv:n. Om du inte gillar det du läser, sluta läs! Höll för ögonen, kisa mellan fingrarna (som när man kollade på skräckisar som liten) och klicka på snabblänken till "surf***a"!!
De bloggar som jag länkar till är de jag finner underhållande & intressanta. Ni som finns där blir som vänner ju mer jag lär "känna" er. Men självklart vet jag att det jag läser bara är en liten del av er. Ni väljer hur mycket ni vill berätta om er eller inte, oavsett om ni är hemliga eller inte. Jag läser, kommenterar, stöttar, skrattar med, skrattar ibland åt, bryr mig och berörs.
Om jag skulle tycka hemskt illa om något jag läste i en sån blogg så skulle jag aldrig bete mig så fegt så att jag kommenterade det anonymt. Om jag har en åsikt så står jag för den. Alla har rätt att tycka, fine. Men stå för det då!! Jag kan ju knappast förvänta mig att tas på allvar om jag gömmer mig bakom anon.
Både Emma och Andreas har fått påhopp i sina bloggar. Dels för inlägg om bilder där humorn tydligen gick förlorad, dels för deras "what goes around, comes around"-inlägg. Det är sura kommentarer som fått stå kvar och besvarats. Andra modererar sina bloggar för att slippa obehagliga kommar.
Jag har sluppit sådana påhopp här, och hoppas självklart göra det i fortsättningen också. Det här är mina tankar, om mitt liv och min omvärld. Jag outar ingen i min närhet, som inte redan outat sig själva. Jag försöker, i största möjliga mån, att inte skriva om de som inte vill förekomma här. Om någon tycker att det jag skriver eller tycker är stötande, så finns det miljarders andra bloggar att ägna sin tid åt. Som kanske kan vara en positiv stund på nätet istället för en som får blodtrycket att stiga....
Mitt tips: sök på "utan åsikt", "menlös" eller kanske "harmlös". Kanske anonyma-anonymister kan vara nåt?